l j u s t o c h f r ä s c h t

Igår kväll hade Lars och jag utekväll med Sofia och Hans. Medans vår superbarnvakt Max, tillsammans med barnen, byggde vidare på en gammal miniatyrplåtbil från 70-talet samt länsade vårt ägg- och nutellaförråd för marängtillverkning, så gick vi andra och åt god italiensk mat på Caina. Därefter gick vi till Berns för att se Ljust och fräscht med Lindström och Schyffert. Salongen var knökfull och vi hade bara lyckats få biljetter långt bak. Föreställningen var himla rolig och L&S höll låda i ett imponerande tempo. Många sköna skratt och kontentan av det hela är att man aldrig blir nöjd. Även om du skulle råka bo i en 11-rumsvåning på Strandvägen blir du aldrig nöjd. Galet, men det ligger nog en viss sanning i det påståendet. Tänk så skönt om man, plötsligt en dag, var helt tillfreds med sitt boende och inte önskade förändra det ett endaste dugg. Inte en endaste liten ny kudde, ny tavla, ny kastrull, ny tv. Allt är bra, liksom. Inte den minsta lilla pryl ska mer komma över tröskeln. Konstig tanke?

Senaste inlägg

Bloggarkiv